Debian GNU/Linux 5.0 släppt
------------------------------------------------------------------------
The Debian Project http://www.debian.org/
Debian GNU/Linux 5.0 släppt press@debian.org
14 februari 2009 http://www.debian.org/News/2009/20090210
------------------------------------------------------------------------
Debian GNU/Linux 5.0 släppt
Det är med glädje som Debianprojektet kan kungöra den officiella
lanseringen av Debian GNU/Linux version 5.0 (alias "Lenny") efter 22
månaders konstant utveckling. Debian GNU/Linux är ett fritt
operativsystem som stöder sammanlagt tolv processorarkitekturer och
inkluderar skrivbordsmiljöerna KDE, GNOME, Xfce och LXDE. Det innehåller
också kompatibilitet med FHS v2.3 och programvara utvecklad för version
3.2 av LSB.
Debian GNU/Linux kan köras på handhållna datorer, superdatorer och nästan
allting däremellan. Sammanlagt tolv arkitekturer stödjs: Sun SPARC
(sparc), HP Alpha (alpha), Motorola/IBM PowerPC (powerpc), Intel IA-32
(i386), IA-64 (ia64), HP PA-RISC (hppa), MIPS (mips, mipsel), ARM (arm,
armel), IBM S/390 (s390) och AMD64 och Intel EM64T (amd64).
Debian GNU/Linux 5.0 "Lenny" lägger till stöd för Marvells
Orion-plattform som används i många lagringsenheter. Bland dessa enheter
finns QNAP Turbo Station-serien, HP Media Vault mv2120 och Buffalo
Kurobox Pro. Dessutom stöder "Lenny" nu flera minidatorer och särskilt
Eee PC från Asus. "Lenny" innehåller också byggverktygen för Emdebian som
tillåter Debians källkodspaket att korskompileras och krympas för att
passa inbyggda ARM-system.
Debian GNU/Linux 5.0 "Lenny" inkluderar den nya ARM EABI-anpassningen,
"armel". Denna nya anpassning (portering) tillhandahåller en effektivare
användning av såväl moderna som framtida ARM-processorer. Som en följd av
detta rekommenderas inte längre den gamla ARM-anpassningen (arm).
Denna utgåva innehåller ett antal uppdaterade mjukvarupaket, såsom
skrivbordsmiljöerna K Desktop Environment 3.5.10 (KDE), en uppdaterad
version av GNOME 2.22.2, Xfce 4.4.2 och LXDE 0.3.2.1, GNUstep desktop
7.3, X.Org 7.3, OpenOffice.org 2.4.1, GIMP 2.4.7, Iceweasel 3.0.6 (en
varumärkesfri version av Mozilla Firefox), Icedove 2.0.0.19 (en
varumärkesfri version av Mozilla Thunderbird), PostgreSQL 8.3.6, MySQL
5.0.51a, GNU Compiler Collection 4.3.2, Linux-kärnan version 2.6.26,
Apache 2.2.9, Samba 3.2.5, Python 2.5.2 och 2.4.6, Perl 5.10.0, PHP
5.2.6, Asterisk 1.4.21.2, Emacs 22, Inkscape 0.46, Nagios 3.06, Xen
Hypervisor 3.2.1 (såväl dom0- som domU-stöd), OpenJDK 6b11 och mer än
23000 andra mjukvarupaket (byggda från fler än 12000 källkodspaket) klara
för användning.
I och med införandet av X.Org 7.3, konfigurerar X-servern sig själv med
de flesta hårdvaror. Nyligen introducerade paket tillåter fullt stöd för
NTFS-filsystem och användandet av de flesta multimediatangenter från
start. Stöd för Adobe(R) Flash(R)-filer finns tillgängligt via
swfdec- och Gnash-insticksprogrammen. Generella förbättringar för
minidatorer har introducerats, såsom färdigt stöd för
CPU-frekvensskalning. För nöjen har flera nya spel lagts till inklusive
kluriga gåtspel såväl som förstapersonsskjutare (first-person shooters).
En annan noterbar förändring är införandet av "goplay", en grafisk
spelbläddrare som erbjuder filtrering, sökning, skärmdumpar och
beskrivningar av spel i Debian.
Tillgänglighet och uppdatering av OpenJDK, GNU:s Javakompilerare, GNU:s
Javabytekodstolkare, Classpath och andra fria versioner av Suns
Javateknologi, i Debian GNU/Linux 5.0 gör det möjligt att låta
Javabaserade applikationer ingå i Debians "main"-arkiv.
Ytterligare förbättringar i systemsäkerheten inkluderar
Debianinstallerarens installering av tillgängliga säkerhetsuppdateringar
innan den första omstarten, en minskning av setuid root-binärer och öppna
portar i standardinstallationen liksom användandet av GCC
hardening-funktioner vid byggandet av flera säkerhetskritiska
applikationer. Även olika applikationer har specifika förbättringar.
Exempelvis byggs nu PHP med Suhosin.
För användare som inte har engelska som modersmål stöder
pakethanteringssystemet nu översättningar av paketbeskrivningar och
kommer automatiskt visa beskrivningen av ett paket i användarens
modersmål om möjligt.
Debian GNU/Linux kan installeras från olika installationsmedier såsom
dvd, cd, usb-pinnar och disketter, eller över nätverk. GNOME är
standardskrivbordsmiljö och finns på den första cd-skivan. Andra
skrivbordsmiljöer – KDE, Xfce och LXDE – kan installeras med
hjälp av två nya, alternativa cd-avbildningar. Återigen tillgängligt med
Debian GNU/Linux 5.0 finns cd- och dvd-skivor för flera arkitekturer
("multi-arch") vilket möjliggör installation av flera arkitekturer från
en enda skiva; denna utgåva stöder blu-ray-skivor vilket gör att arkivet
för en hel arkitektur ryms på en enda skiva.
Förutom med de vanliga installationsmedierna kan Debian GNU/Linux nu
också användas direkt utan installation. Dessa speciella bilder är också
kända som live-avbildningar och finns tillgängliga för cd, usb-pinnar och
netboot-konfigurationer som möjliggör uppstart via nätverket. Till att
börja med tillhandahålls dessa endast för amd64- och i386-arkitekturerna.
Installationsprocessen för Debian GNU/Linux 5.0 har också förbättrats på
många sätt: bland flera andra förbättringar märks att stöd för
installation från fler än en cd eller dvd har återställts, fasta program
(firmware) som krävs för vissa enheter kan läsas in med hjälp av
flyttbara medier och stöd finns för installationer via
punktskriftsterminal. Installerarens startprocess har också fått mycket
uppmärksamhet: en grafisk meny kan användas för att välja skal och
skrivbordsmiljöer och för val av expert- eller räddningsläge.
Installationssystemet för Debian GNU/Linux har nu översatts till 63
språk.
Debian GNU/Linux kan hämtas redan nu via bittorrent (det rekommenderade
sättet), jigdo eller HTTP; se "Debian GNU/Linux på cd" [1] för mer
information. Det kommer snart även finnas tillgängligt på dvd-, cd-rom-
och blu-ray-skivor från ett antal återförsäljare [2].
Uppgraderingar till Debian GNU/Linux 5.0 från den tidigare utgåvan,
Debian GNU/Linux 4.0 (alias "Etch") hanteras automatiskt av
pakethanteringsverktyget aptitude för de flesta konfigurationer och till
viss del även av pakethanteringssystemet apt-get. Som vanligt kan Debian
GNU/Linux-system uppgraderas smärtfritt, på plats och utan någon nedtid,
men läsning av "kommentarer till utgåvan" [3] rekommenderas starkt för
information om möjliga problem och för detaljerade instruktioner om
installation och uppgradering. Kommentarerna kommer förbättras
ytterligare och översättas till fler språk under veckorna närmast efter
lanseringen.
[1] http://www.debian.org/CD/
[2] http://www.debian.org/CD/vendors/
[3] http://www.debian.org/releases/testing/releasenotes
Dedikation
----------
Debian GNU/Linux 5.0 "Lenny" tillägnas Thiemo Seufer, en Debianutvecklare
som dog den 26 december 2008 i en tragisk bilolycka. Thiemo var
involverad i Debian på flera sätt. Han underhöll flera paket och stod för
det huvudsakliga stödet till Debians anpassning till MIPS-arkitekturerna.
Han var också medlem i kärngruppen och installationsgruppen. Hans
medverkan sträckte sig långt bortom Debianprojektet. Han arbetade också
på MIPS-anpassningen av Linux-kärnan, MIPS-emuleringen i qemu och alltför
många mindre projekt för att kunna nämna dem här.
Thiemos arbete, hängivenhet, breda tekniska kunnande och förmåga att dela
detta med andra kommer saknas. Thiemos medverkan kommer inte glömmas. Den
höga nivån på Thiemos arbete gör det svårt att ta vid.
Om Debian
---------
Debian GNU/Linux är ett fritt operativsystem som utvecklas av fler än
tusen frivilliga från hela världen som samarbetar via Internet. Debians
hängivenhet till fri programvara, dess ideella natur och dess öppna
utvecklingsmodell gör det unikt bland GNU/Linux-distributioner.
Debianprojektets huvudstyrkor är dess bas av frivilliga, dess hängivenhet
till Debians sociala kontrakt och dess förpliktelse att tillhandahålla
det bästa möjliga operativsystemet. Debian 5.0 är ytterligare ett viktigt
steg i denna riktning.
Kontaktinformation
------------------
För ytterligare information, besök Debians webbsidor på
http://www.debian.org/ eller sänd e-post till <press@debian.org>.
Reply to: